Hyllie IKs backjätte Molamin “Moula” Jajusy har ett speciellt CV: spel i högre divisioner och en sejour i Tyskland.
Nu bär han Hyllie IK i hjärtat – och snart kanske även på huden, bokstavligen.
Läs om den speciella tatueringen han vill göra.
Moulas fotbollsresa började i Gambias största stad, Serrekunda, som bland annat är känd för sin stora wrestlingarena.
I dag brottas den 195 centimeter långe mittbacken i Hyllie IKs försvar, där han leder laget med pondus och hjärta.
Karriären tog fart i Bakoteh Football Academy innan han, som 16-åring, flyttade till Tyskland och fortsatte i SG Underrath Düsseldorf.
Innan livets kompass till slut visade vägen hem till Hyllie blev det även en sejour i division 2 med BW 90.
– I Tyskland lärde jag mig att spela mer kollektivt. Och att vara trygg och lugn med bollen. Det var stor skillnad jämfört med Gambia, där vi spelade på sand, säger Moula och fortsätter:
– Skillnaden mellan Tyskland och Sverige är egentligen inte så stor, men där spelade man mer aggressivt och mer längs marken. Här blir det oftare långbollar.
Flera klubbar rycker i Moula – men själv är han tydlig med var hjärtat finns.
– Jag hör hemma i högre divisioner. Men det ska vara med Hyllie. Jag har en så stark känsla för den här klubben, säger han.
– Allt börjar i omklädningsrummet. Om folk såg oss där inne hade de sett en familj, inte “bara” ett lag.
Efter sju omgångar är Hyllie IK fortfarande obesegrat och ligger trea på kvalplats.
Hyllie står på 15 poäng – lika många som serietvåan Tygelsjö, som spelat en match mer. Oxie toppar tabellen, två poäng före.
I den senaste hemmamatchen bjöds publiken på rena rama dramaavslutningen. Ett heroiskt Hyllie hämtade upp 1–3 till 3–3 mot ett inspirerat och starkt Skansen. Kvitteringen i slutsekunderna fick bortasupportrarna att ropa på slutsignal – desperata efter att rädda med sig en poäng från mötet med det moraliskt överlägsna Hyllielaget.
– Vi kämpar för varandra. Sedan har vi haft lite otur också, eftersom många spelare saknats i nästan varje match.
Jag frågar alla spelare och tränare vad de lovar att göra om ni vinner serien. Hamodi sa till exempel att han tänker raka av sig håret. Vad kan du lova?
– Jag gör en Hyllietatuering. Den här klubben betyder så mycket för mig, säger Moula.
Wow – det är stort.
På tal om klubbens betydelse: hemmamatcherna har haft riktigt fin stämning. Vad betyder egentligen publik i division 5?
– Fotboll ska spelas inför publik. Att se familj och vänner stötta en – det är sådant som får en att ge det där lilla extra som man kanske inte trodde att man hade kvar att ge.
Hörs tränaren Hamodi och assisterande Andreas mycket från sidlinjen?
– De hörs hela tiden. Men det är alltid positivt snack. De är hungriga, och det är bra för laget.
Jag brukar även fråga spelare om de har någon idol eller någon de identifierar sig med. Har du någon sådan?
– Absolut: Enzo.
Jaså?
– Ja, han påminner mig om mig själv i den åldern. Och jag har sett honom utvecklas väldigt mycket.
– Han är lugn med bollen och stark mentalt. Ja, Enzo – han är min idol.
Du var långtidsskadad förra säsongen?
– Ja, jag skadade mig under en match och var borta från fotbollen i över ett år. Jag mådde dåligt efter det, för det kändes som att jag hade svikit laget.
– Men jag känner mig lyckligt lottad som får vara tillbaka på fotbollsplanen igen. Det känns väldigt, väldigt bra.
Du säger fina saker om dina medspelare och tränare. Jag kan berätta att andra beskriver dig som en ledartyp – en elegant back som inte pratar högst men ändå har allas respekt.
– Jag säger alltid till spelarna att alla är lika viktiga. Ingen är större än laget.
Ikväll spelar Hyllie IK mot Husie IF, på Husiegårds A-plan, kl 19.
Text: Federico Moreno
