F-05
Hyllie IK - GIF Nike 1-2
Söndag förmiddag och möte med
höstens serievinnare GIF Nike, som vi vet är mycket duktiga. Denna dag skall
dock tyvärr komma att präglas av helt andra saker än fotboll för flickor födda
-05 och yngre.
Jag skriver trots allt en kort
summering av själva fotbollen.
Senaste F-05 matchen mot
Rydsgård gör vi en kanonmatch och efter den slusignalen börjar jag med att säga
att tjejerna nu har ställt till det rejält för sig. Detta då vi efter den
matchen måste höja ribban ett par pinnhål för vad vi kan prestera. Skämt åsido,
så pratade vi mycket innan dagens match om att fortsätta där vi slutade senast.
Detta gjorde vi också. De första 15-20 minuterna spelar vi fantastiskt och Nike
är knappt över på vår planhalva. Ellie spelar ytterback, men är i stort sett
över hela planen och är halvlekens gigant. Sista fem minuterna blir vi lite
trötta och orkar inte helt hålla uppe pressen, utan blir lite passiva. Vi tar
dock med oss en 1-0 ledning till pausvilan efter ett hörnmål där Lisa
påpassligt får en liten tå på bollen. Enkelt och snyggt. Vi borde kanske lett
med mer en ett mål för vår första halva är bra.
I andra halvlek är vi trötta
och kan inte alls hålla i bollen inom laget på samma vis som i första halvlek.
Vi hjälper varandra dåligt genom att stå stilla istället för att hitta en ny
yta att bli spelbara på. Trots detta ser vi stabila ut bakåt och släpper till
väldigt få heta chanser. På en tilltrasslad situation efter hörna får vi inte
undan bollen utan de kan toffla upp den i nättaket. Mot slutet gör deras
anfallare en bra prestation när hon ensam mot två av våra backar volleyskjuter
bollen i en båge över Stella i målet. Snyggt och vackert, tyvärr. De första
15-20 minuterna är fantastiska, de sista 30-35 är godkända, men vi kan bättre.
Dock känns det som att vi trots allt har lyft vår lägsta nivå några snäpp sedan
i vintras. Alla får med beröm godkänt.
Nu över till det som inte
skall tillhöra fotbollen alls, men framförallt inte hos oss på Hyllie
IP. Redan efter några minuters spel hörs missnöjes ljud från motståndarnas
vuxna skara. Detta trappas tyvärr sakta upp under matchens gång och når sitt
kulmen en bit in i andra halvlek när det skriks rejält vid en närkamp vid
deras sidlinje. Vad är vi för vuxna som gör så här mot barn, hur tänker vi och varför tar vi oss rätten att skrika mot en ung kille som hjälper oss genom att döma en match för våra egna barn i 11 års åldern.
Det skall tilläggas och belysas att vår domare gör en mycket bra domarinsats, definitivt bland de bättre vi haft och definitivt en insats han skall vara nöjd över
Efter matchen är många
ångerfulla, men det är så dags då. Efter diverse ursäkter och pappersarbete ser
jag vår ungdoms domare gå bort och hämta sina saker, jag ser att han inte
mår bra och går efter. Då orkar han inte hålla skenet uppe längre utan bryter
helt ihop och det gör jag också och personligen har jag ännu inte helt hunnit hämta mig.
Jag och en av ledarna,
Johan, i GIF Nike har ett bra samtal (under förutsättningarna) med vår
domare och han cyklar hem. Senare samma dag ringer Johan upp mig och berättar
att han nu ringt alla föräldrar som närvarat och pratat med dem. Om detta var
en engångs händelse eller om detta händer dem ofta vet jag inte, men tyvärr har
nu deras ledare mer att ta tag i än bara själva fotbollsutvecklingen på deras
duktiga tjejer. Jag känner Johan sedan tidigare och jag vet att det är en bra
kille och det känns som att han tog tag i den uppkomna situationen på ett
föredömligt sätt. Vi ser fram emot vårt retur möte till sommaren som vi hoppas blir
mer präglat av glädje och fotboll än av andra saker.
Är vi då felfria?
Jag känner verkligen att vi
har en bra ledarstab och likaså en väldigt bra föräldrar skara, tillsammans
tycker jag att vi sköter oss riktigt bra, så även denna match (åtminstone vad
jag uppfattade). Men låt oss ta lärdom av denna händelse och hjälpas åt att
fortsätta hålla det så. Allihop bör hursomhelst göra en rejäl självrannsakan, så att detta aldrig händer igen. Vi fokuserar på det positiva och ropar uppmuntrande
saker istället för det motsatta. Ibland rycks man med lite för mycket och då är
det bra om vi alla hjälps åt att hitta rätt fokus igen.
Kanske bör vi i samband med
alla våra hemmamatcher ha en matchvärd ur föräldrar skaran. En person som i
lugn och vuxen ton pratar med motståndarnas och hemmalagets ledare och supportrar en stund
innan match och då belyser var fokuset bör ligga och vart det inte bör ligga. Kanske
är detta en bra idé, jag vet inte! Tycker ni det får ni gärna anmäla er som
frivilliga och då inte alla på en gång.....:-)
Vill även meddela att jag under
gårdagen pratat med domarens mamma. Första gången var strax efter hemkomst och
det måste ha varit ett märkligt samtal för henne för jag kunde inte själv hålla
tårarna borta och kunde därför knappt prata alls. Senare på kvällen hade jag
dock hunnit samla mig och vi hade då ett bra samtal där hon berättade att de
pratat med sonen om händelsen och att han nu hunnit smälta allt och mådde
bättre. Hon berättade också att de kommit överens om att det bästa vore om han
kunde döma snart igen. Detta glädjer mig
enorm!!
Låt detta bli en väckarklocka
för oss alla.
Björn