Planen var i minsta laget, påminde om en five-a-side plan storlek större. Även målvakten Wilma kunde kasta bollarna en bra bit in på motståndarnas planhalva något hon inte har varit i närheten av hemma på Hyllie IP.

Då planen saknade både bredd och djup blev det trångt, oorganiserat och framförallt väldigt svårspelat. Hyllie kunde inte nyttja sitt fina passningsspel då det fanns inga ytor att spela bollen mot. 

Denna plan gjorde sig bäst i att dribbla 1-mot-1 för att själv gå på avslut lite som i de där ego-inomhuscuperna, "every player for herself". Vi försöker arbeta bort detta med fokus på passningsspel för att redan nu förbereda oss inför 11-manna spel och stora ytor.

Nåväl, planen var svår, men tjejerna gjorde matchen än svårare genom att dribbla i eget straffområde, dribbla ensam mot tre, missa defensiva såväl som offensiva löpningar och kanske det mest oroväckande, de missade markeringsspelet gång på gång.

Idag var det ingen bra match och det vet tjejerna också. Visst är det en styrka att vinna även när man inte är på topp, men resultatet kan vi inte bygga vidare på utan vå måste bygga vidare på spelet, något som faktiskt saknades idag.

Det fanns några glädjeämnen och låt oss fokusera på dessa. Wilma höjde sitt spel rejält från godkänt i första till strålande och imponerande i andra, varav två utmärkta reflexräddningar på slutet.

Inez gjorde många gånger uppoffrande i-sista-sekunden hemjobb och Hanna tog ofta stort defensivt ansvar och var riktigt tuff i närkamperna.

Felicia gjorde återigen mål och Risa var rejält på hugget på topp. 

Amelie hade fina avslut och Sofie vann fler närkamper än hon förlorade och visade stundtals på lite kaptenskaraktär, medan Fanny "tvingades" spela hela matchen för att få upp sin uthållighet inför 11-manna spelet.

Marianne gjorde en riktigt bra insats och börjar hitta tillbaka till den goda form hon hade i våras när hon var ovärderlig.

Tweeta