Matchdags mot
Lilla Torg på Hyllie IP. I omklädningsrummet innan pratade vi om att även om vi
vann förra matchen i denna serien var vi inte så bra som vi ska vara. Nu kom vi
överens om att göra en bättre match. Och det gjorde vi också. Lilla Torg är ett
bra lag med flera duktiga spelare men vi tog tag i det direkt. Många fina
passningssekvenser, och fullt fokus från alla trots att flera tjejer fick
flytta runt mellan olika positioner. Halima och Lisa spelade sig till varsitt
läge där de var helt fria med målvakten, men den ena sköt för tidigt och den
andre för sent så inget av dem blev mål. Lite senare blev Elin hårt tagen i
straffområdet och vi fick straff för andra matchen i rad. Elin tog den själv,
på coachens inrådan, men sköt tyvärr över denna gång. När coachen tar ut en
spelare att lägga straff är det dock alltid coachens och inte spelarens ansvar.
Mitt fel med andra ord. Elin sätter nästa.
Mållöst i paus
med övertag för oss. Precis i början på andra fick vi hörna som Olibra
rusade ut för att ta. Hon lade in den fint framför mål, i ett läge
där vi brukar säga att det räcker att bli träffad av bollen så går den in. Men
varför bara bli träffad om man kan lägga en volley i nättaket med sträckt
vrist? Fråga Selma Lu, målvakten hann inte reagera. Vi fortsatte
sedan att pressa på och skapa chanser men ungefär mitt i andra halvlek går
vi ner oss lite grann. Tappar passningsspelet och släpper in dem i matchen. Och
med några minuter kvar kommer deras kvittering. En lång boll upp på vår
vänsterback, vi är lite för snälla i försvaret, och en av deras spelare
pangade in 1-1 i bortre krysset. Kändes surt efter missade lägen men det
var ju inte riktigt slut. Och Ludde var inte färdig än. Vår för dagen klart
dominerande spelare fick bollen, dribblade fyra motståndare (Bjarne trodde
att det var åtta...) och lade enkelt in bollen. Hur snyggt som helst. Vi
släpper inte till något efter det och tar en rättvis seger i en bra match, där
motståndarna inte på något sätt vek ner sig. Ett fall framåt för många jämfört
med senaste matchen. Men framför allt för lagspelet, och det är ju mest det vi
vill.
Coach Max