Höstcupen - Äventyret i Furulund
Torsdagen innan helgen insåg jag att Höstcupen i Furulund
kunde bli en pärs. Min vapendragare skulle på bröllop och jag skulle stå ensam
med 22 spelare under 3 matcher, en hel dag. Något måste göras, och det snabbt.
Under torsdagen till lördagen så föll det bort 6 tjejer av en och annan
anledning så 16 underlättade situationen avsevärt, eller?
Nåja, på fredagkvällen blev jag tvungen att tvinga Ellen
göra Loombands, 15 st för att vara exakt, vilket hon i sin tur gjorde med
glädje.
Min plan var att dela upp de 15 utespelarna i fem små
grupper och med tre spelare i varje grupp, det skulle annars bli omöjligt att
hålla koll på vem som haft vilken position och vem som spelat mest eller minst.
Varje grupp skulle bli tilldelad loombands enligt
färgkoderna blå, gul, grön, lila och röd.
Samling på Hyllie IK- avfärd mot Furulund- ankomst till
Furulund.
Gott om föräldrar på plats, härligt tänkte jag, dem
ska jag utnyttja. Fast det slutade med att jag inte behövde utnyttja dem, de
anmälde sig frivilligt till bl a matbeställare, kassör, servitör. Andra nobla
uppgifter var toalettvakt (trögt lås, vad jag förstod), skoknytare,
tröjvändare, fotograf, uppvärmare inför match m.m. Tack alla föräldrar, guld
värt.
Iväg till omklädningsrummet gick vi, drygt 20 min innan
första matchen. Det visade sig att det var helt på andra sidan
turneringsområdet, över gatan, bak i skolan, ner i källaren, låst, nästa dörr,
öppen, vänster, vänster. Såja vi hittade dörren med vårt namn på...
Materialrummet?! fullt med pingisbord och annat. Ytan för 16 spelare att byta
om var på 1,5 X 3 meter. Vi satte upp vår skylt på dörren till ett riktigt
omklädningsrum. 12 min till första matchen, tjejerna hade fått sina tröjor och
jag berättade för dem hur vi skulle spela. Min plan var att vi skulle ha en
målvakt, tre backar och tre mittfältare och ett rotationssystem. När de tre
mittfältarna skulle bytas ut skulle nästa tre tjejer bytas in som backar och de
redan befintliga backarna gick upp som mittfältare. Det blev en
generalrepetition i omklädningsrummet, tjejerna fattade direkt och sedan rusade
vi till vår match mot Nike.
Det var ju meningen att Nike skulle vara svåra men pressen
från våra tjejer var total. Enstaka "fjupp-bollar" som Ellen i mål
inte hade så stora problem med. Vår totalpress mynnades ut i två mål av Julia
L, ett av Olivia vB och ett mål av Mikaela. 4-0 mot Nike. Det var så mycket
spring och styrka i vårt lag, energin rann nästan över.
Nästa match var mot Eskilsminne och det fanns lite
revanschlusta efter likamatchen i somras som vi skulle ha vunnit. Många stora
räddningar av en liten målvakt i Eskilsminne som faktiskt höll nollan efter en
ännu mer totaldominerande prestation av Hyllietjejerna. Bollinnehavet låg säker
på 80-20 och vår målvakt rörde bollen 2 gånger. Så faktiskt går den största
stjärnan i den matchen till deras målvakt, som lyckades hålla nollan. 0-0 mot
Eskilsminne. Vad som var utmärkande i denna match var vårt passningsspel, som
var den stora anledningen till pressen vi förde.
Ni som undrade över "servitörerna" tidigare i
inlägget så var det alla papporna som gick runt i matsalen och delade ut de
beställda hamburgarna, korvarna och gulaschsopporna från stora
"brickor".
Sista matchen mot Dösjebro, högintensiv uppvärmning från
herr Cindric och tjejerna var på G. Dagens tuffaste match där vi inledde mycket
starkt och hade flera chanser vilket togs tillvara på av Bodeckenbauer, vad
vore en turnering utan en tåpajsmål av Isabel. Den ledningen höll vi en bra bit
in på andra halvlek. Dösjebro som inte hade något märkbart passningsspel med
hade dock en del starka individer i laget som tillslut lyckades skjuta in
bollen i vårt mål när det var tre minuter kvar.
1-1 mot Dösjebro.
Ett stort jäklaranamma och en fantastisk lagprestation. ALLA
som spelade denna dag gav varandra chansen att spela boll.
Den röda tråden i varje "trea" var att flickorna
som kan och har spelat mycket fotboll gav möjligheten till de som också vill
kunna mycket fotboll vilket gjorde alla till en bättre fotbollsspelare.
Laganda a la Hyllie IK
Berättare Ulf "Klop" Persson